Utvärdering T-shirt
Yasmine 9B
Idé, planering och design
Min t-shirt som jag har gjort är inspirerad av min lillasyster som är fjorton år. Det är även till henne jag har gjort den. Varför jag valde att göra en t-shirt till henne var för att förra gången gjorde jag en DIY till mig själv och nu ville jag göra någonting till någon annan. Jag ville vara snäll och ge något tillbaka till henne eftersom att hon kan vara en sådan bra syster. Min syster kan jag också lätt inspireras av och komma på en idé eftersom att jag känner henne bra. Hennes livsstil kan man sammanfatta som ridning, vara med kompisar, shopping och bara ha det mysigt på rummet och titta på film. Jag tänkte då att hon kan ha tröjan när hon bara är hemma och inte ska göra något speciellt. Tyget jag valde är lite tjockare trikåtyg och den är skön att ha hemma eftersom att den är varm och inte så tajt. Trycket ska vara en svart text som säger "Chillin' Killin'" och det är ett citat av min syster. Det beskriver också hennes livsstil ganska bra. Jag letade i våran konversation på sociala medier efter något roligt som hon skrivit och som är typiskt för henne att säga. Modellen passar även bra och hon gillar färgerna grått, beige, vitt, svart, vinrött och olika nyanser av dessa på kläder. Färgskalan är i princip samma som hon har i sitt rum så det matchar bra. Hon gillar oversizade tröjor. Hon har flera liknande tröjor också så jag vet att hon gillar den typen av kläder. Trekvartsärmarna skall vara påsydda längre ned för att t-shirten ska bli större. Kragen var en båtringad urringning. Så den ska vara bred och man ska kunna ha tröjan på ett sätt så det nästan blir en off-the-shoulder t-shirt. Det är snyggt och i mode just nu. Min syster är också ganska moderiktig av sig så hon skulle nog inte vilja ha på sig något som inte är i mode. Så konceptet på t-shirten är bekvämt men snyggt så hon ska kunna ha den när hon är i skolan även om syftet är att ha den hemma.
Jag valde färgen grå eftersom att den var en av färgerna i den färgskalan hon har stylat sitt rum i och har många kläder av. Grått är också en mer avslappnad färg till skillnad från något färgstarkt som till exempel grönt, ljusblått, rött och gult. Den är inte en färg som drar blickar och uppmärksamhet, den smälter in i mängden och det är det jag vill få fram. En myströja som är ganska basic och som man ska ha när man inte behöver klä upp sig.
Jag fick idén till t-shirten när jag bläddrade igenom på Pinterest för inspiration. Jag letade först efter en t-shirtsmodell som skulle passa min syster och som jag tror att hon skulle gilla. Något i stil med hennes andra överdelar som hon har. Jag hittade olika typer att myströjor, oversize t-shirts, tryck, kragar och ärmar för att sedan passa ihop de bästa delarna av varje t-shirt till min egen design. Jag provade och övervägde vad som skulle bli bäst genom att rita och designa olika förslag.
Jag valde att använda trikåtyg eftersom att det är mjukt, har formbarhet, är lent, har en liten skrynklingsbenägenhet har öppen struktur som innebär att det ger en god rörelsekomfort, har bra luftgenomsläpphet och är elastiskt. Det kliar inte och är gjort på ett naturmaterialet bomull. Eftersom att bomull är ett naturmaterial är det bättre att använda det än ett konstmaterial som polyester som egentligen är det vanligaste materialet i våra kläder. Jag ville ha ett så naturvänligt material som möjligt men en nackdel med bomull är att vanlig bomull produceras med hjälp av mycket bekämpningsmedel. Men jag hade inte möjligheten att välja ekologisk bomull som inte odlas med hjälp av kemiska medel och som egentligen är allra för bäst för naturen och för människorna som jobbar med att producera bomull. Bomullsindustrin producerar bomull i stora mängder men på bekostnad av att många människor får arbeta på dåliga villkor. Industrin involverar idag 100 miljoner människor.
Arbetsgång
Jag började med att leta inspiration på Pinterest och samla idéer på vad jag kunde göra och skapade en moodboard med det jag tyckte var intressantast. Efter det skapade jag flera skisser med det slutade med att jag valde mellan två stycken. När jag valt den ena så redovisade jag min idé för min lärare och berättade om personen t-shirten är till och hur jag tänkte. Sedan efter det så fyllde jag i en planering av min t-shirt och då ritade jag om t-shirten som redan fanns där till min idé och skrev ut var sömmarna skulle vara och att kanterna på ärmen och längst ned skulle vara raka och ha råkant och rulla upp sig lite. I kragen ska det vara mudd på av samma trikå-tyg för att det skulle bli samma färg som t-shirten. Jag skrev att t-shirten skulle vara grå och av trikå-tyg. När det var klart skulle jag rita ut mönstret på mönsterpapper och jag ritade på den matta sidan av pappret. Jag ritade med stora mellanrum mellan varje mönster för de olika delarna för t.ex. ärmen skulle jag förlänga sedan. Storleken jag ritade efter var XS eftersom min syster har den storleken på sina kläder. Jag valde att inte ha en fållkant för när jag jämförde fållkanter och muddar som t.ex. krage tyckte jag att en halsmudd passade bättre på en tjockare tröja på kragen. Mönstret jag ritade av hade numret 49085. Jag använde tidningar som tyngd för att pappret inte skulle åka runt. När jag ritade ut så använde jag en linjal till att få så raka streck som möjligt. Jag lärde mig att jag kunde stryka mönsterpapperet om det var skrynkligt för att det skulle vara lättare att arbeta med.
Efter att jag kalkerat av
t-shirtsmönstet klart på mönsterpapper på den blanka sidan av pappret så fick
jag hjälp med att rita om mönstret så det skulle passa min t-shirtsmodell och
min systers mått. Jag gjorde urringningen bredare och ärmarna längre för att de
skulle vara trekvartsärmar. Själva fram och baksidan kortades av så att det skulle
passa min systers längd eftersom att hon är kortare än mig. Efteråt så ritade
jag ut sömsmånen vilken var 1 cm där det behövdes eftersom att utan den blir
t-shirten mindre. Jag ritade ut den på sidorna av bak och framstycket och sedan
vid halsmynningen eftersom att jag ska ha en halsmudd. Sedan ritade jag sömsmån
runt hela ärmen fast vid ärm kanten ritade jag 2 cm eftersom att jag inte ska
ha någon fåll där och ärmen ska kunna rulla upp sig. Jag tog även en cm längre
på fram- och bakstyckena eftersom att det ska vara en rullkant så de blev 39 cm
långa. Men där ritade jag inte heller sömsmån.
Allt eftersom att jag kom
längre med min t-shirt så skrev jag en beskrivning om hur man skulle göra den.
Verktygen jag har använde
till detta moment var penna och sudd för att rita av mönstret. Även måttband
och linjal för att mäta sömsmånen och rita rakt.
Jag lärt mig var man ska ha
sömsmån och man ska inte ha det i mitten av t-shirten (alltså på ena sidan av
fram och baksidans stycken).
Till nästa steg visade läraren hur man ska sy ihop sin tröja med två
provlappar av trikåtyg som exempel. Jag lärde mig att man ska använda elastisk
söm som var nr 3 på symaskinen. Man skulle använda den sömmen eftersom att
raksöm går av om man drar ut tyget eftersom att trikåtyg är elastiskt och
raksöm inte är det. Sicksack kan man använda om man inte har elastisk söm
hemma, men om man klickar upp bredden och längden så sömmen blir större. Den
elastiska sömmen ska klickas upp så att den får längden 2,5 mm (det är
stygnlängden).
Mellanlägg hade vi också en genomgång på. Det har man
för att stärka plagget och få det att hålla bättre eftersom att man ska kunna
ta på och av sig plagget flera gånger ska det hålla. Mellanlägg ska ungefär
vara 1 cm breda och lika långa som axelpartiet på tyget. Mellanlägg är tyg med
klister på sidan. Man lägger mellanlägget på tyget och pressar (stryker) med
strykjärn på högsta värme, man ska börja med att ånga på så att mellanlägget
klistrar sig fast och inte åker runt om man stryker.
Sedan har jag fortsatt att nåla fast mönstren på det
gråa trikåtyget och jag nålade så nära kanterna och så nära som möjligt för att
slippa slänga mer tyg, det är gjort av bomull vilket är dåligt för miljön
(massa kemiska medel) och människorna som producerar den lever under dåliga
förhållanden så fet är bra att sår tyg. Det blir också billigare om man tar
vara på allt tyg. Framstycket och bakstycket nålade jag på en varsin stadkant
(sidokanterna som är vikta) för där är tråden trådrak och de styckena ska sitta
ihop (det är därför man klipper ut dem i vikningen, de andra kommer få två
tygbitar). Stadkanten indikerar att det är trådrakt där och på vissa tyg visar
man var stadkanten är genom prickar. Så armstycket och muddmönstret nålade jag
fast mellan fram och bakstycket. Även de skulle vara
trådraka så då fick jag mäta från mitten på mönstren ut till kanten och kolla
att det var samma längd därifrån som det var om jag mätte från mitten på
mönstren fast ut mot sidorna, då visste jag att de låg trådrakt om det var
samma längd med måttbandet fram till kanten. Jag tvärnålade med
knappnålar och använde inte för många för det blir krångligt att ta av och
skapar bubblor i mönsterpapperet. När det var klart mätte jag med måttband hur
mycket tyg jag använt för att senare kunna räkna ut priset. Måtten
blev 103x82 cm. Sedan klippte jag ut styckena med en tygsax och lade
tygresterna i en låda med andra tygrester som man kan använda till andra saker.
Vi hade
efter det en genomgång om hur man nålar fast ärmen och sedan syr fast den med elastisk
söm. Innan dess hade vi blivit visade hur man gör hack och markerar hur man ska
sy och pussla ihop bitarna. Jag satte igång med att klippa hack mitten på
kragen framstycket och samma med bakstycket och i ärmen. Hacken klippte jag också
ungefär 0,5 cm in på sömsmånen med hjälp av ett måttband in på mitten för att
jag inte skulle klippa längre in än vad sömsmånen är. När det var klart tog jag
bort alla knappnålar och tog bort mönstret från tyget. Till sist klippte jag ut
20x1 cm vitt mellanlägg, med en tygsax eftersom att det är en sorts tyg, som
skulle sitta på axlarna för att göra tyget slitstarkt. Jag valde vitt
mellanlägg för att insidan av t-shirten är praktiskt taget vit eller ljusgrå
och då skulle de synas mindre. Å andra sidan var mitt trikåtyg tjockt och det
skulle nog inte synas igenom. Så jag klippte ut fyra stycken med de måtten, en
för varje sida på fram och bakstycket. Jag skulle pressa fast, med ett
strykjärn, mellanlägget intill kanten av axlarna på avigsidan som är den fula
sidan av tyget och alltså den sida som ska vara inåt när plagget är klart. Man
ska inte ha högsta värmen på strykjärnet när man stryker fast dem för då kan de
brännas. Jag gjorde det misstaget att jag hade för hög värme från början. Jag
började med att ånga fast mellanlägget för om man börjar att stryka så flyttar
sig mellanlägget. För att klistret ska fästa så ska den glansiga sidan vara
nedåt för glansen indikerar att klistret är på den sidan. När jag ångade på med
hög värme, som var tre prickar på strykjärnet, värme så blev mellanlägget
bränt. jag såg det eftersom att jag valt vita mellanlägg då mitt tyg är väldigt
ljusgrått på insidan så svart hade synts mer. Så jag fick ta bort det brända
mellanlägget och klippa ett nytt och tog denna gång lägre värme som blev medelvärme
på strykjärnet och var ungefär två prickar på det. Men jag tror att
strykjärnets undersida färgade av sig på något sätt eftersom att det var
gammalt och blev likadant på en provlapp jag testade på efter det. Därför
använde jag ett nyare strykjärn med lägre värme och det gick jättebra tills jag
hade ett mellanlägg kvar för då tog vattnet slut. Jag fyllde på vattnet men när
jag satte på strykjärnet igen (jag drog ut sladden för att inte elen skulle
ledas om vattnet kom på sladden) så rann det bara ut vatten och det var för att
strykjärnet inte var varmt men när det aldrig blev varmt så förstod vi att en
propp hade gått.
De som kommit till att sy fast ärmarna eller precis hade gjort det en
genomgång på hur man skulle pressa tyget efter att ha sytt fast ärmarna. Jag
skulle snart sy fast ärmarna. Räta mot räta skulle ärmen och
"kroppen" på tyget ligga, så alltså den fula sidan uppåt, vilken
kallas avigsidan. Men innan dess så pressade jag isär sömmarna vid axlarna. På
profiltiden hade jag jobbat extra för att ligga bra till på slöjden och hinna
klart så jag gick till slöjden och pressade fast det sista mellanlägget av tyg
på den axel där det fattades ett mellanlägg. Sedan hade jag tvärnålat ihop
axlarna med räta mot räta och sytt med elastisk söm på symaskinen och
stygnlängden 2,5 cm ihop axlarna och fäst i början och slut genom att backa.
Symaskinen krånglade ganska mycket och tappade tråden så jag fick börja om
flera gånger och sömmen blev inte så fin eftersom att jag inte kunde sprätta
upp då den elastiska sömmen lämnar hål i trikåtyget vid uppsprättning. Men om
man vände på tyget så som det ska se ut när det var klart så märkte man inte
det. Så idag skulle jag börja på ärmarna efter att ha pressat isär sömmarna vid
axlarna med ett strykjärn som var på medelvärme för jag har märkt att om jag
har högsta värme börjar det ryka jättemycket fast jag inte ångar på eller
något. Så jag tvärnålade fast ärmen efter markeringarna som jag klippt som hack
i mitten av ärmens "böj" och på sidan av ärmen efter beskrivningen
som jag fick. Så markeringarna var tvungna att passa in på "kroppen"
för att ärmen ska sitta som den ska när man syr fast den. Så mittenmarkeringen
på ärmen skulle sitta vid axelsömmen. Efter det så valde jag sytråd till
symaskinen och det blev samma som innan eftersom att grå övertråd märkte jag
passade bättre än vit för den syntes mindre eftersom att rätsidan är grå. Undertråden
var vit eftersom att avigsidan också är ganska vit. Detta såg jag när jag
testade med olika kombinationer av färgerna på en provlapp. Så jag använde
samma söm som innan, elastisk söm med stygnlängden 2,5 cm. Allt eftersom jag
sydde tog jag bort nålarna så jag inte sydde över nålarna då både dem och
maskinsnålen kan gå sönder då och tråden kan krångla sig och fastna, gå sönder
osv. Jag fäste även i början och slut och klippte bort överflödiga trådar. Det
sista jag gjorde idag var att klippa massa hack med en tygsax, inte mer än 0,5
cm in på sömsmånen, ovanför sömmarna jag precis sytt vid ärmen eftersom att då
blir det lättare att pressa isär sömmarna då jag inte har sytt helt rakt med
ett strykjärn på medelvärme.
Jag pressade isär ärmsömmen på den första ärmen med medeltemperatur på
strykjärnet och sydde fast den andra sömmen efter att va nålat fast den på
samma sätt som den första ärmen fast jag fick dra lite i den för att den skulle
passa in på markeringarna. Sömmen var som vanligt nr 3 på symaskinen, elastisk
söm med stygnlängden 2,5 cm. Efter det klippte jag även hack i sömsmånen fast
inte så att sömmen gick av utan jag slutade klippa lite innan sömmen och
pressade isär den. Jag hann även tvärnåla fast ena sidan på t-shirten från
ärmen till längst ned på t-shirten (bottenkanten).
Efter jag
sytt fast ärmarna och pressat isär de sömmarna började jag på mudden istället
för att sy sidorna för det var lättare att sy mudden först och vi hade en
genomgång på det. Men eftersom att jag hade klippt ut mudden i samma trikåtyg
som jag sytt själva t-shirten av och det var inte elastiskt och inte uttöjbart,
så om jag fortfarande hade haft det tyget så hade t-shirten varit svår att ta
på sig för att det är så pass tajt. Mudden är ju mindre än urringningen och
därför måste den kunna töjas ut för att den ska kunna nå runt urringningen och
att man ska kunna få på sig den. Så jag använde samma mönstermall som innan,
för jag hade sparat den, på ett grått elastiskt muddväv. Jag jämförde
trikåtyget med muddväven för att se att färgen var densamma. Muddväven var lite
annan grå nyans men de var tillräckligt lika för att man inte skulle märka det.
För att spara tyg (det är bra för miljön eftersom att det krävs mycket resurser
att väva tyget) och pengar så tvärnålade jag fast mönstret för mudden så långt
ned i kanten jag kunde för att inte slösa tyg och muddväven är ju dubbelvikt i
en tub och eftersom att jag bara behöver en mudd (jag får två stycken) så
delade jag med Ninni som hade samma bredd på sin mudd fast lite kortare och då
slapp vi slänga tyg. När jag nålade fast min mall av mönsterpapper efter jag
strök den så den inte var knölig och skrynklad på mudden med knappnålar så hade
jag ena kortsidan mot stadkanten som fanns där tyget var vikt, eftersom att den
är trådrak och om jag då nålar kant mot stadkant blir det jag klipper ut
trådrakt (att trådarna går åt samma håll) och tyget kommer då inte krympa
ojämnt i tvätten. Jag klippte ut med en tygsax och la de lilla resterna i en
låda för tygrester dom man kan återanvända för det är dåligt om man slänger det
(man slösar på pengar och resurserna som använts att producera tyget slösas
bort). Efter det hittade jag rätsidan och avigsidan. Avigsidan var lite
luddigare och ljusare än rätsidan. Jag tvärnålade ihop med knappnålar kortsida
mot kortsida med rätsida mot rätsida. Efter det trädde jag maskinen med grå
överträd och vit undertråd eftersom att det är så jag har sytt innan och
avigsidan är ljusare än rätsidan så sytrådarna smälter in som bäst då. Jag
sydde ihop den nålade kanten med elastisk söm som på symaskinen var nr 3 på
symaskinen och med stygnlängd 2,5 cm. I början och slut så fäste jag tråden
genom att backa och köra fram igen. Till sist klippte jag av överflödiga trådar
med en vanlig sax eftersom att tygsaxar förstörs om man använder dem till annat
än tyg att klippa i. Efter det pressade jag isär sömmen på mudden med medelvärme
(ungefär 2 prickar) på strykjärnet. Efteråt så vände jag avigsida mot avigsida
mot varandra och tvärnålade ihop så att "ringen" blev tjockare för
den blev dubbelvikt. Jag började med att nåla ihop sömmen där jag hade sytt
nyss och sedan runt kant mot kant. Jag nålade med den klippta sidan uppåt och
"knappen" på knappnålen nedåt. Efter jag nålat runt hela mudden så
gjorde jag markeringar med knappnålarna på sömmen, sidan mitt emot sömmen i
mitten (om man vek ihop mudden med sömmen i mitten så var det mitten på andra
sidan som jag markerade) och när jag lade ihop de två sidorna med markeringarna
emot varandra så markerade jag kanterna där mudden blev vikt, så alltså fyra
markeringar med lika mycket mellanrum emellan varandra utgående från sömmen som
håller ihop mudden. Till sist så strök jag med medelvärme ut mudden lite för
det var av en väv som rullar upp sig och det hade varit svårt att hantera om
den bara rullade upp sig hela tiden. Jag lärde mig att det håller som mudden
rullade sig mot var rätsidan oftast. Jag fick tidigare klippa av lite så att
mudden var jämn för den var klippt lite ojämnt. Markeringarna var knappnålar
som var tvärnålade upp och ner till skillnad från de tidigare och det var så
för att jag skulle kunna skilja på markeringarna och de knappnålar som bara
höll muddväven på plats. Så efter strykningen så började jag nåla fast mudden
på min t-shirt med knappnålar som vanligt. Jag hade den klippta sidan uppåt och
den vikta sidan nedåt på mudden för att den vikta sodan sedan ska komma uppåt
när jag vänder t-shirten åt rätt håll för just nu var den ut och in. Så jag
hade t-shirtens framsida uppåt och jag vet att det var framsidan eftersom att
urringningen är större och djupare där. Det jag gjorde var att nåla fast sömmen
på mudden vid markeringen på bakstycket som var ett hack i sömsmånen och
markeringen mitt emot sömmen med hacket på framstycket. Sedan tvärnålade jag
också fast sidomarkeringarna med axelpartierna. Efter det var det bara att nåla
fast resten genom att ta ut de nålar som satt i mudden och istället nåla fast
mudden i tyget med dem. För att halsmudden skulle nå runt hela trikåtyget så
fick jag dra ut den och sätta många knappnålar efter ögonmått tills hela
passade runt men själva t-shirten blev lite bubblig vid halsringningen mellan
nålarna. Det var
lätt eftersom att jag använde ögonmått och muddväven var så pass elastisk. Men när jag nu
skulle sy fast den med elastisk söm och stygnbredden 2,5 cm, en pressarfotsbred
in på tygen så använde jag ena handen till att hålla under och ovanpå tyget
innan pressarfoten och dra ut det så att det inte skulle vecka sig och jag
skulle sy över vecket. Jag hade ingen risk för att sy mig i fingret eftersom
att jag höll bredvid pressarfoten och inte över den. Jag fäste i början och
slut och tog bort nålarna allt eftersom men sydde inte över några eftersom att
de kan gå sönder och flyga iväg och skada någon bl.a. Jag fäste
i början och slut genom att backa och sy fram igen. Halsmudden var av muddväv
som rullade upp sig så jag tänkte stryka ned den också. Tyget blev lite
"bubblig" under mudden när jag vände t-shirten åt rätt håll eftersom
att mudden och t-shirten var av helt olika tyg som inte vill passa ihop.
När jag sytt
på mudden klippte jag bort överflödiga trådar och nålade ihop ena sidan från ärmen
ned till kanten men jag nålade under ärmen först vid sömmarna och arbetade mig
sedan uppåt och nedåt så att sömmen skulle bli jämn. Nu märktes det att jag
hade klippt lite ojämnt men det var bra att jag hade sömsmån o.s.v. eftersom
att det sedan inte syntes när jag sytt. Till sist tvärnålade jag fast ena sidsömmen. Jag
nålade isär sömsmånen så att det skulle bli lätt att sy sidsömmen när jag kom
dit. Jag använde som alltid elastisk tråd, nr 3, och stygnlängd 2,5 cm och
fäste i början och slut för att sömmen skulle hålla. Jag nålade först ihop där ärmsömmarna
skulle mötas och arbetade mig uppåt och nedåt. De knappnålarna tog jag bort
allt eftersom för att jag inte skulle sy över dem, jag sydde från ärmen och
nedåt. Jag gjorde exakt samma sak på den andra sidan. När det var klart
pressade jag isär alla sömmar en gång till.
Jag
klippte till nederkanten med en tygsax för att den skulle vara jämnare eftersom
att när jag klippte ut alla delar så blev klippningen lite ojämn.
Jag
klippte bort överflödiga trådar och strök t-shirten.
Jag valde
att inte göra något tryck eftersom att jag inte hann. Jag vek upp de ofållade
ärmarna så att den vita avigsidan kunde ses och göra en kontrast till den
annars helgrå t-shirten. Trycket skulle vara svart och göra t-shirten lite mer
intressant och ge en touch av en annan färg. Utan trycket blev t-shirten ganska
tråkig så jag valde att vika upp ärmarna.
Anak Agung Putri, en
52-årig sömmerska från Indonesiens huvudstad Bali visade oss hur vävning går
till. Det är en svår konst som tar tid att lära sig. Det finns många olika
mönster och färger och ordet ”Ikat” betyder ”Tråd och ”Att knyta”. Ikat är ett
indonesiskt mönster som man känner igen på mönstrets otydliga kontur. Vävaren
väver manuellt och måste passa in tråden efter mönsterfärgningen. Innan vävning
är det dags för att färga tråden och då ritas mönstret in på trådarna och det
som inte ska färgas täcks med plastband. Efter det doppas trädarna i färg och
låts torka innan plastbanden tas av. Man kan tillsätta hur många färger som
helst. Man trär efter det varpen, vävstolen, med de vertikala trådarna. Man
trär igenom trådarna genom små öglor och kollar om det är spänt. Man lägger i
spolen i bågskytteln och kollar att allt är rätt när skytteln börjar röra sig.
I Harran som ligger i
Turkiet odlas bomull. Insektsmedel hälls över de blåa bomullsfröna och sås med
en traktor. 25 Procent av världens insektsmedel går till bomullsodling. Marken
måste konstgödas flera gånger per år. Man konstbevattnar också jorden. Det
behövs i genomsnitt 10 000 liter vatten per kilogram bomull. Ungefär 1
procent av världens bomull är ekologisk. När bomullen är 6-8 månader gammal är
det dags för skörd och cirka 70 procent av all bomull handplockas. I
Diyarbakir, i sydöstra Turkiet, finns en bomullsfabrik som bomullen hamnar i.
Där rensas bomullen och bladen/stjälken tas bort. Bomullen sorteras och packas
in. Bomull odlas i över 80 länder. I en brasiliansk textilfabrik i Fortaleza är
det balöppning. Bomullen kardas och blir till fiberflor. Efteråt är det
spinning. Under varpningen som kommer sedan sträcks trådarna och rullas upp på
en bom. Nästa steg är klistring där varptrådarna sträcks med lim. Det är dags
för vävning och tyget hamnar på ett skrädderi. Där är det mönsterstärkning och
sömnad. Sist men inte minst så blir tyget till en skjorta på en tatuerare i Rio
De Janeiro. Sammanlagt används 2 700 liter vatten och 0,6 kg kemikalier
till en genomsnittlig skjorta.
Trots att bomullsproduktion
är jättestor i världen så produceras det mesta fortfarande i småskaliga
jordbruk. Familjen Erdem i Baykal Turkiet äger ett jordbruk och berättar hur
bomullen betyder arbete och att det är den som gör att de kan försörja sig och
ha jobb. De har sysslat med detta hela livet då de fått det från sina
farföräldrar. Det går i arv från fadern. Även om familjen Erdem tjänar pengar
på det hårda jobbet så är det inte likadant i andra delar av världen. Det mesta
av bomullen odlas där det finns billig arbetskraft och människor som inte har
några andra alternativ jobbar för löner det inte går att leva på. Så har det
varit länge. Förr kallades bomullen för ”det vita guldet” och svarta män och
kvinnor tvingades arbeta på bomullsfälten eftersom att slavarna och gynnsamt
klimat var det som producerade bomullen. USA byggde upp en enorm
bomullsproduktion under 1800-talet. 1865 förbjöds slaveriet men folket arbetade
ändå kvar på fälten. Deras lön var mat och husrum. Mamman i familjen Erdem
berättar hur hon tyckte om att gå till fältet men att det idag är svårt. Alla i
familjen måste hjälpa till i värmen som finns i det sydöstra Turkiet. Hon ville
studera och ha ett yrke men fick inte gå i skolan för hennes farfar. Likadant
är det för många andra barn på grund av bomullsarbete. Under den industriella
revolutionen i England i slutet av 1700-talet arbetade fler barn
fabrikerna än vuxna. Sen dess har bomull och barnarbete suttit ihop. Skolbarnen
måste arbeta 8 timmar per dag, ibland 7 dagar i veckan, på fälten vid skörd.
Uzbekistans president kontrollerar Stalins gamla odlingar och tar förtjänsten
när kläderna säljs världen över. Importerat bomull sätter fart på
textilindustrin i Sverige. Jobben i fabrikerna sköttes för det mesta av kvinnor
eftersom att vävning och textilarbete i hemmen varit en ”kvinnosyssla”. De
lönerna var de sämsta i Sverige förutsatt att man var kvinna. Textilindustrin i
Sverige läggs ner på grund av att arbetskraften är billigare i andra länder.
Bomullsindustrin involverar i dag cirka 100 miljoner människor. Många av dem
kan inte försörja sig på lönen, gå i skolan eller så blir de sjuka av den
dåliga miljön. I jämförelse så har familjen Erdem bättre förutsättningar än
många andra. Dock sliter arbetet. De har inga drömmar kvar.
Om man har ett bra plagg
med god passform som man gillar som börjar bli risigt, kan man sprätta isär
plagget, rita av det på mönsterpapper som man köper i butik så har man ett
mönster som kommer passa. Det är lättast att få fint resultat med naturmaterial
som ull, bomull, siden och lin. Man ska våga göra fel för det är av misstagen
man lär sig.
Bomull är miljövänligt på
så sätt att det är naturligt och behöver inte produceras i fabriker på ett
konstgjort sätt med ämnen som inte är naturliga och det ger massa utsläpp som
är dåliga för växthuseffekten och miljön. De kemiska insektsmedlen som används
till bomullsodling är så pass mycket att det kan förgifta det som lever runt
omkring och som arbetar med bomullen länge. Men om man bortser från det tycker
jag att bomull är hyfsat miljövänligt. Men kemikalierna är för mycket för att
det ska kunna kallas miljövänligt. Det är mindre vänligt dock mot de som plockar
och jobbar med den, de blir ofta sjuka, tjänar knappt någonting och arbetar
alldeles för mycket. Jag tror att själva produceringen är mer dålig för
människor än för våran gjord. Fast å andra sidan så har ju inte alla dessa 100
miljoner människor arbete om de inte kan arbeta med bomullen. Jag vet inte vad
som är värst. De mår nästan lika dåligt i båda fallen. Jag tycker att vi ska
satsa mer på miljövänlig odling av bomull med mindre insektsmedel och bättre
arbetsförhållanden för de som arbetar med den.
20 Procent av alla
jordbrukskemikalier går till bomullsodling men bara 2,5 procent av jordens
uppodlade jordbruksmark är bomullsodlingar. Bomullen kräver faktiskt ännu mer
kemikalier vid framställning av textilfibrer, sätta tryck på tyget och vid
färgning och blekning. Om produkterna ska färdas långt tillsätts kemikalier för
att de ska hålla och inte mögla på vägen. Men i affären kan de kemikalierna
finnas kvar från färden också påverka huden av den som bär plagget. Annars så
slits kemikalierna bort men vi kommer fortfarande inte undan dem eftersom att
de hamnar i damm som vi andas in istället.
En till negativ sak med
bomullsodling är att det krävs litervis med vatten och det är inte heller bra
för miljön nu när vi har problem med vattenbrist. Till och med i Sverige kommer
vattenbrist snart bli ett problem, det är redan det på Gotland.
Sammanfattningsvis väger
nackdelarna över fördelarna (som var att bomullsmaterial har många bra
egenskaper och är naturligt) och jag kommer fram till slutsatsen att bomull
inte är miljövänligt.
Moodboard
Tryck
Om jag hade haft ett tryck skulle det sett ut såhär och varit så stort som på bilden:
sweaty tryhard
SvaraRaderausch va du tryhardade
SvaraRadera