Ninni

Filmen som vi tittade på handlade om hur det går till från och med att bomullen planteras tills att det blir ett färdigt plagg. Den handlade också om några av de människor som jobbar med att t.ex. plocka bomullen. De berättade i intervjuer om hur deras liv och arbetsvillkor ser ut.

Många barn får inte gå i skolan eftersom att de istället måste arbeta på bomullsfälten och plocka bomull hela dagarna. I filmen så berättades det också om en rysk tolvårig flicka som blev belönad för att hon plockat 90-95kg bomull per dag. Hon belönades med den högsta utmärkelsen i Sovjetunionen. Leninorden tilldelades de som bidragit med stora insatser i till Sovjet. Hon fick också en bild på Stalin med hans namnteckning. Idag så är det fortfarande barn Uzbekistan som måste jobba på bomullsfälten under skördetid. De händer att de måste jobba åtta timmar alla dagar i veckan.

Bomull är det vanligaste materialet som vi använder i våra kläder. De flesta underkläder brukar vara av bomull och lika så jeans. Kläder av bomull går att hitta i nästan alla klädbutiker runt om i världen.

Under filmen så får vi följa från och med att bomullsfröna planteras till och med att det blivit en färdig skjorta. Det börjar med att bomullsfröna blandas med insektsmedel och sedan planteras på stora fält. Vi får veta att 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling. Efter 2 månader så har fröna börjat växa och blivit till en grön växt med stora gröna blad. Sedan så används konstgödning och konstbevattning. Växterna växer som på rader med lite mellanrum mellan varje rad där vattnet kan ta sig fram. Efter ett tag så är större delen av fältet fyllt med vatten. I genomsnitt så används 10 000 liter vatten per kg bomull. Endast 1% av världens bomull är ekologisk. Efter 6-8 månader så har bomullen växt färdigt och ska skördas. Bomullen kan skördas med antingen en maskin eller för hand. Det vanligaste är att den plockas för hand. Ca 70% av väldens bomull handplockas.

Efter att bomullen plockats färdigt så skickas den till en bomullsfabrik. Där rensas den och paketeras i stora balar. Sedan så skickas den till en textilfabrik där balarna öppnas och bomullen kardas. Efter det så spinner man bomullen och den blir till tunna trådar som sedan rullas ihop och sträcks upp på en bom. Det kallas för varpning. När det är klart så stärks sedan trådarna med lim och vävs sedan ihop till ett tyg. Tyget skickas sedan till en skräddare som i detta fall syr skjortor av det. Vi får i slutet se en kort summering. En genomsnittlig skjorta har krävt 2 700 liter vatten 0ch 0,6kg kemikalier.

I intervjuerna så får vi först träffa en väverska i Bali, Indonesien. Hon berättar att det tog ett år för henne att lära sig att väva och att det är svårt men att hon tycker att det är kul. Hon berättar om typiska balinesiska motiv och färger. Vävtekniken som kallas för ”ikat” kan betyda både ”tråd” och ”att knyta”. På en dag så väver hon ca 1 meter tyg. Vi får också träffa några bomullsplockare i en intervju. Hela familjen lever på bomullen och går och plockar bomull från morgon till kväll.

I filmen så får vi också veta att vissa människor kan leva på bomullen men inte alla. I de länder där det finns billig arbetskraft och vissa människor inte har några andra alternativ så går lönen knappt att leva på.