Sammanfattning av Ren bomull, smutsig framställning - Cornelia

Camilla Thulin tar oss runt på Malmö operan och visar oss en rad hantverkare och låter dem tala om sina jobb. Vi får träffa Susanne som är färgerska och patinerska. Susanne kan med hjälp av färgning och patinering byta epok på ett plagg, det vill säga få plagget att se ut som att det kommer från en annan tidsperiod än den vi befinner oss i. Susanne visar även att man kan göra batik på tyg genom att knyta snören på tyget och knöla ihop det. Den tekniken har faktiskt förekommit på våra egna slöjdlektioner förut.

Bomull är ett material som används otroligt ofta i samband med tillverkning utav kläder. Det går att hitta kläder gjorda på bomull i princip alla klädbutiker idag. Bomullsodlingen är inte lika vacker som kläderna i materialet. Hela 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling. Faktum kvarstår att bekämpningsmedel som används vid bomullsodling sprids vidare i ekosystem via vatten, jord, luft  och näringskedjorna det kan på så sätt ha påverkan på åkrarna långt efter att de spridits i samband med odlingen. Endast 1% utav all bomull är ekologisk. Bomullsodling går till ungefär såhär: För det första så sås bomullsfröna på stora fält. Efter det så konst gödslas och konst vattnas plantorna regelbundet i ca 6-8 månader. Hela 10 000 liter vatten förbrukas per kilo bomull. När de 6-8 månaderna gått så är det dags för bomullen att bli plockad. Ca. 70% bomull handplockas. Förhållandena som människorna som jobbar med bomullsodling jobbar under är inte heller det vackraste. I Uzbekistan tvingas unga barn och ungdomar arbeta på bomullsfält under bomullssäsongerna. Istället för att gå i skolan skickas de ut på fälten för att slita i 8 h eller mer. Det är sedan Uzbekistans president som tar emot förmögenheterna.

Vi får veta ungefär hur det går från att vara ett frö till att bli en skjorta och vilka resurser som användes. Summeringen av detta blev att det gick åt 2700 liter vatten och 0,6 kg kemikalier för EN skjorta.

Vi får se ett inslag där en kvinna berättar om sitt minne från när hon flydde ifrån kriget i Kurdistan. När hon flydde var hon iklädd en klänning som var med henne hela den långa vägen från Kurdistan till Sverige. Därför är klänningen speciell för henne. Hon säger att hon känner att upplevelsen har gjort henne till kvinnan hon är idag eftersom att nära döden upplevelsen fick henne att känna sig så mycket mer levande än innan.

Det finns olika sätt att framställa bomullstyg från själva bomullen. På Bali i Indonesien så använder man sig av en svårbehärskad teknik vid namn Ikat. Väverskan, Anak Agung Putri som intervjuas i dokumentären berättar att det tog henne ett helt år att lära sig väva med tekniken Ikat.  Vävaren måste manuellt passa in den mönsterfärgade tråden vid vävningen. Där Anak jobbar så måste de först färga in själva mönstret på tråden. Mönstret ritas direkt på bomullstrådarna. Delar som inte ska färgas täcks med plastband. Sen färgas trådarna, ofta med växtfärger. Men inte där Anak Putri jobbar. Där använder de syntetiska färgämnen. Man trär sedan vävstolen, detta är ett tufft jobb. Det tar 1 hel arbetsdag för väverskan att väva en meter tyg, vilket är otroligt lång tid. I slutet av hennes intervju säger Anak Putri dock att hon tycker om sitt jobb eftersom att det är så pass kul och för att resultatet blir så fint.

Vi får även träffa familjen Erdem i Turkiet. De jobbar med att odla bomull.  Familjen Erdem och andra små jordbruk står för mestadels utav världens bomull. Vi får veta att vissa som jobbar på bomullsfält har blivit tvingade sedan födseln, och inte fått gå i skolan bara för att de ska sättas med det i arbete istället.

Vi får tips av skräddare som säger att man kan göra extra stor sömsmån på kläder om man vet att personen som ska bära dem skiftar mycket i vikt eftersom att man då kan sprätta upp och antingen sy plagget mindre eller större. De berättar även om vad de gör annorlunda när de syr teaterkläder än vardagliga kläder. Till exempel på gör de plaggen mycket mer hållbara än vanliga kläder.

I en del av filmen så får vi se ett filmklipp som ser ut att vara ifrån 50-talet ungefär. Kvinnan berättar att hon är missnöjd med löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Hon säger att hon tjänar 20 kr mindre än männen på hennes arbete, vilket motsvarar ungefär 350 kr idag. Det hon sa berörde mig verkligen, eftersom att detta är aktuellt än idag. Män tjänar fortfarande, 60 år senare, mer än oss kvinnor. Vilket är otroligt fel! Utför man ett arbete så ska man få exakt samma summa pengar för det som alla andra som utför samma arbetsuppgifter. Kön, sexualitet och ursprung ska aldrig spela någon roll!